Varför har jag så vansinnigt svårt för att hålla fokus och ta tag i saker när jag borde? Hur sjutton kan jag såhär tidigt på terminen redan känna att jag ligger flera veckor efter?

 

Frågorna har, till viss del, ett enkelt svar. Dessa två första månader på året kallas väll inte Vabruari utan anledning. Nellie har varit småsjuk och fått stanna hemma från dagis, Christopher har varit ledig rätt många vardagar och jag har alldeles för dålig diciplin för att hålla mig från att låta dagarna gå åt till lek och mys med min lilla familj istället för att sitta med näsan i matteböckerna. 

 

Idag har det dock flutit på ganska bra. Nellie lämnades på dagis och efter en megasupersnabb sväng på Coop satte jag mig med datorn i högsta hugg och har hunnit få en hel del gjort. Den presentation jag under morgondagen ska färdigställa med studiegruppen är påbörjad, likaså arbetet om Mayafolket ur matematiskt perspektiv som står näst på listan över grupparbeten.

 

 

Nu har det blivit hög tid att plocka i ordning lite och njuta av en lugn och stillsam kopp kaffe innan det är dags att hämta bustrollet på dagis igen!