Christopher slutade vid 18 och med 1,5 timme restid hem räknade jag med att han, som vanligt, skulle dyka upp med tåget 19.35. Det gjorde han inte.

 

Strax efter 6 hörde jag nycklar i dörren och han klev in i hallen. Han hade ordnat så han skulle komma hem tidigare ikväll och mysa för att han stänger imorgon och missar stor del av min födelsedag.

 

Nu ska vi göra iordning samma supermiddag som vi åt härom kvällen, på Christophers födelsedag - färska baconburgare med mozzarellasticks och jumbopommes.